Vi är drömmare, du & jag.

Att tvingas vara ifrån en människa man egentligen inte kan vara utan en minut är jobbigt, speciellt kvällar som denna.
Jag känner att jag behöver närhet och trygghet och någon som andas brevid mig för att kunna slappna av och andas själv.
Jag vill inte påstå att jag är svag i min ensamet och att jag inte står på egna ben, men allting är lättare när man är två.
Att personen i säg betyder mer än hela världen för mig hör också till, utan honom hade jag inte känt den kärlek jag gör idag.
<3