16 november

Jag blir GALEN! minst sagt.
Jag hade kommit igång ordentligt med träningen och sprang några mil i veckan och sen, PANG BOOM KRASH så bara förstörs mitt knä. I en vecka nu har jag knappt kunnat gå, böja benet. Det ilar i hela benet och har jag det i samma läge en längre stund så är det kört. Häromdagen kom jag knappt av bussen ens och väl av så var jag så arg att jag bara ville gråta. Varför är det alltid så? När man är på toppen av berget, när man mår som bäst så ska något komma och dra ner en halvvägs igen.
Idag känns det däremot lite lättare men trappor är döden, och det är ett under att jag klarar av mina lunchtimmar på jobb faktiskt. Hoppas att det lättar helt till nästa vecka då julborden drar igång, annars är jag KÖRD!!!

Så nu när jag kräkt ur mig all min bitterhet så lovar jag att det bara blir glada miner resten av året, och förutom mitt knä så är livet väldigt mysigt, fint, härligt och pirrigt till och med. Jag har så mycket framför mig nu och allting känns lätt, jag går emot den mest hektiska månaden på året och jag känner mig för en gång skull utvilad och jävulskt pepp.

Kvällen tänker jag ägna under täcket i soffan med en Ben & Jerrys i famnen och njuta av lite ensamtid, imorgon är det jobbet igen och jag lääääängtar!
Hoppas att ni har det lika mysigt som jag ikväll, Kram.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0